acceptans
Jag har den senaste tiden tampats väldigt mycket med tankar kring framtiden och från min uppväxt. Jag har också försökt komma fram till varför det är som det är, vad kan jag göra för att ändra på det och vill jag verkligen utsätta mig själv för det igen? Svaret är NEJ! För jag vet innerst inne att det inte kommer komma något gott utav det. Inga av mina frågor kommer få det svar som jag förtjänar eller som jag söker. Jag har kommit fram till att jag måste acceptera situationen som den är. Även om jag inte vill så kommer det nog kännas bättre om jag inte har detta stora svarta moln med tankar som svävar ovanför mitt huvud. Det är vad det är och jag är inte ensam! Det jag och andra i samma situation har gemensamt är att vi förtjänar bättre!
Jag har världens bästa sambo sen 4 år tillbaka som jag kommer få min egna fina familj med om några år och jag kommer göra allt för att mina barn ska känna trygghet, kärlek och tillit från sin familj. Det är det viktigaste!
Så detta är ett riktigt luddigt inlägg som ingen kommer förstå men det kanske gör att jag kan gå vidare och inse att det finns vissa saker jag inte kan ändra på och som jag måste acceptera.
Jag har världens bästa sambo sen 4 år tillbaka som jag kommer få min egna fina familj med om några år och jag kommer göra allt för att mina barn ska känna trygghet, kärlek och tillit från sin familj. Det är det viktigaste!
Så detta är ett riktigt luddigt inlägg som ingen kommer förstå men det kanske gör att jag kan gå vidare och inse att det finns vissa saker jag inte kan ändra på och som jag måste acceptera.
